Pedagogisk verksamhet

Inskolning

På många förskolor används traditionell långinskolning som ofta tar ungefär två veckor. I denna modell, som också finns i många varianter, börjar man vanligtvis med korta pass och ökar sedan tiden gradvis. Man provar ganska snabbt att äta lunch och kanske vila.

Initialt är föräldern med och är ofta aktiv precis som i föräldraaktiv inskolning. Men successivt drar föräldern sig sedan undan efter hand som barnet lär känna miljön och pedagogen som ansvarar för inskolningen. Föräldern sätter sig kanske först lite avskilt i ett annat rum, fortfarande tillgänglig, för att senare prova på att lämna förskolan en stund.

Hur snabbt eller långsamt man går framåt bör ur ett psykologiskt perspektiv bestämmas i samråd med föräldrarna med hänsyn till barnet och dess reaktioner. Ibland går man varsamt fram under vad som kan kännas som en lång tid, och ändå kan föräldern inte lämna barnet. Det kan då vara dags att prova trots att barnet visar att det inte vill, och så får pedagogen ringa efter föräldern om barnet inte kan lugnas. Här är dialogen och kommunikationen mellan pedagog och förälder avgörande. Ett annat scenario är att både förälder och pedagog har en förväntan om att inskolningen måste ta två veckor, och så visar det sig att barnet är nyfiket, på hugget och snabbt finner sig väl till rätta i den nya miljön. Då kan inskolningen avslutas, även om någon dag extra aldrig brukar vara fel.

Reggio Emilia

Vår läroplan har hämtat mycket inspiration från Reggio Emilia-pedagogiken. Utgångspunkten i pedagogiken är barnens tankar och idéer. Genom en kombination av teori och praktik uppnås ett optimalt lärande. Reggio Emilia har varit närvarande på Lekhuset i många år, men det var först år 2001 som pedagogerna började arbeta medvetet med Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Pedagogerna strävar efter att ha en lyssnande, medforskande och reflekterande hållning gentemot barnen och deras arbete men också gentemot pedagogernas egna arbets- och läroprocess.  Genom en kontinuerlig dokumentation synliggör vi arbetsgången och utvecklingen för barnen. Detta möjliggör även barnens tänkande kring det aktuella temat.”

Vår läroplan har hämtat mycket inspiration från Reggio Emilia. Den pedagogiska filosofin från den lilla staden i norra Italien har väckt ett stort intresse och engagemang i många delar av världen. Reggio Emilia-inspirationen finns i USA, Sydkorea, Australien, i hela Skandinavien och i flera andra europeiska länder.

”Ett barn har hundra språk” skrevs av Loris Malaguzzi som under många var chef för de kommunala förskolorna i Reggio Emilia. Dikten uttrycker grundläggande tankar i den pedagogiska filosofin. Man anser att nytänkande innebär gränsöverskridande på många olika sätt. Ett exempel är att man kombinerar avancerat teoretiskt arbete med en levande praktik med barnen. Man arbetar med lek och arbete, verklighet och fantasi och med många olika uttryck samtidigt.

Ett annat exempel på den gränsöverskridande hållningen är att pedagogerna i Reggio Emilia samarbetar med forskare och andra inom vitt skilda områden, som t ex hjärnforskning och design.

Den pedagogiska filosofin står också för:

  1. Ett pedagogiskt arbetssätt, förankrat i en djupt humanistisk livshållning som bygger på en stark tro på människans möjligheter, en djup respekt för bamet samt en övertygelse om att alla barn föds rika och intelligenta, med en stark inneboende drivkraft att utforska världen. Loris Malaouzzi har sagt: ”Jag tror att de ord som bäst sammanfattar vår verksamhet är utforskande och delaktighet.”
  2. Bejakandet av subjektivitet, olikhet, solidaritet, samarbete och en tro på att man genom att bekräfta bamens individualitet och rättigheter på sikt kan förändra världen i en allt mer demokratisk riktning.
  3. En pedagogik som ständigt förnyas och utvecklas, med bamens behov som utgångspunkt och i takt med det moderna samhällets snabba förändring. Därför står inte Reggio Emilia för ett pedagogiskt program som man kan ”ta över” eller kopiera. Man kan däremot inspireras av grundtankarna och filosofin för att utveckla dem i sitt eget sammanhang, utifrån sina egna förutsättningar. Den pedagogiska filosofin fungerar också som inspiration i sammanhang utanför förskolan och skolan. I Sverige har t ex representanter från både näringslivet, socialvården och olika vetenskapliga områden visat sitt intresse.

Att arbeta Reggio Emilia-inspirerat innebär ett forskande arbetssätt där barnens val och dess förkunskaper, tankar och teorier är viktiga. Man lägger stor vikt vid den skapande processen och fantasin som en hjälp för barnen att bearbeta och pröva/ompröva sina idéer och hypoteser. Det är inte själva slutprodukten som är det viktigaste, utan vägen dit.

När man arbetar enligt Reggio Emilia så brukar man tala om de tre pedagogerna:

Miljön — föränderlig och stimulerande

För att lättare kunna fånga barnens intresse gäller det att skapa en miljö som barnen blir glada av och som väcker deras fantasi och nyfikenhet. Miljön ska uppmuntra till kommunikation, lek, utforskande och lärande. Den ska också vara föränderling efter barnens behov.

Barnen hjälper varandra i kunskapssökandet

Enligt Reggio Emillia måste barnet stimuleras att skapa och söka sin egen kunskap, både enskilt och i samspel med andra. I samspelet med andra bam lär sig, barnet att alla har rätt att uttrycka sin åsikt och att ingen har fel. Barnen är duktiga på att hjälpa varandra att gå vidare, de behöver inte alltid ha hjälp av någon vuxen. Leken och arbetet sätts inte i motsats till varandra utan är starkt sammankopplade.

Den vuxne — en aktiv lyssnande pedagog

Den vuxne är inget kunskapslager som ska föras vidare. Tillsammans med barnen ska vi ge oss ut på kunskapsresor. Vi ska lyssna, forska och iaktta. Om bamet ”kör fast” ska vi finnas där för att hjälpa dem vidare t.ex. genom att ställa de rätta frågorna.